Att laga putsad fasad

Vad orsakar sprickor och bortfall i puts?

Frostsprängning i fasaden

Fukt letar sig in bakom den putsade fasaden och blir till is under vintertid. Oftast kan problemets grundorsak stavas ett trasigt tak, stuprör eller en hängränna som i stället för att leda bort vatten ifrån fasaden fyller den med väta.

När temperaturen faller bildas det is som spränger sönder fasaden, så kallad frostsprängning.

Du kan prova att banka lätt på din fasad med en hammare för att upptäcka frostspräckning.

Låter fasaden som ett ihåligt träd eller en gitarr?

Då är risken stor att din fasad har sprängts sönder av frost.

Korrosion av armering (rostsprängning)

Sättningar i marken

En sättning av en fastighet innebär att en byggnad sjunker ned i marken och husets viktfördelningen förändras. Detta kan i sin tur leda till att fasaden spricker. 

De vanligaste orsakerna till sättningar i mark. 

• Jordkomposition om fukthalten i jorden är hög ökar risken för sättningar.
• Träd och växtlighet suger upp fukt ifrån marken och får den att krympa. Vissa trädtyper såsom björk, alm och pil är ofta boven när växtlighet förorsakat sättningar.
• Vattenskador kan i likhet med frostsprängningar orsaka destabilisering av husgrunden.
• Vibrationer i marken. En byggarbetsplats i närheten eller en granne som spränger bort berggrund kan förorsaka stora skador på omkringliggande fastigheter.
• Marken preparerades inte korrekt från början. När man bygger ett hus måste marken komprimeras innan man gjuter husets grundplatta. Görs det inte korrekt riskerar man sättningar i husgrunden i framtiden.

Karbonatisering av Betong

Betong genomgår en föråldringsprocess över sin livstid som kallas karbonatisering.

Betong består huvudsakligen av vatten, sand, cement och grus.

Cement, som mestadels består av bränt kalk (kalciumoxid), binder samman alla delar i betongen. När kalk bränns försvinner koldioxiden från kalken. Under karbonatiseringsprocessen återgår kalken i cementen till sitt naturliga tillstånd genom att återuppta den koldioxid som förlorades vid tillverkningen.

Denna process sänker så småningom pH-värdet i betongen, vilket gör att armeringen börjar rosta. Rostiga armeringsjärn expanderar och kan orsaka sprickor.

När armeringen förlorar sin bärkraft, uppstår en ny viktfördelning som kan leda till ytterligare sprickbildning.

Hur lagar man en spricka i en fasad?

Fasadputs är vanligtvis uppbyggd i tre skikt; grundning, utstockning och ytputs.

Innan du börjar är det är viktigt att notera, man bör använd rätt sorts bruk. Det innebär normalt sätt att man använder samma typ av bruk som finns på fasaden sedan innan.

Ett för hårt bruk kan skada en mjukare mursten som exempelvis kalksten eftersom bruket är hårdare än stenen.  Därtill kommer lagningen särskilja sig från resten av fasaden och sticka ut i negativ bemärkelse. 

Förutsatt du använder rätt bruk, går du tillväga på följande sätt:

1. Förvattna ordentligt på de ytor som skall lagas.

• När vattnet sugits in, slå på grundningsbruket med murslev.
• Grundningen skall vara tunn och knottrig på ytan.

2. Nästa dag, förvattna försiktigt ytorna och slå på utstockningen.

• Vid tjockare puts måste detta göras i flera påslag

3. Dagen därpå, förvattna åter med försiktighet och slå på ytputsen.

• Ytputsen ska vara av samma typ och med samma metod som omgivande ytor.

Morgonen efter ytputsningen, eftervattna de lagade fasadytorna.

Har ni ett äldre hus? I äldre tider följde man inte treskiktssystemet.

Gammal puts kan ibland sakna grundning eller vara påförd i mycket tjocka påslag.

Man behöver då inte upprepa samma förfarande som vi beskriver ovan så länge man håller sig till rätt typ av putsmaterial. Regeln är att man följer den lageruppbyggnad som finns på fasaden sedan tidigare. 

Ta hjälp av en murare

Vi genomför många fasadlagningar över hela Skåneregionen. När man låter oss göra sin fasadrenovering slipper man oroa sig om materialval och vi utreder givetvis alltid den bakomliggande orsaken.

Har du frågor eller funderar kring lagning av din fasad? Tveka inte att kontakta oss.